120314.

Onsdag idag och den underbara, fantastiska fredagen närmar sig med stormsteg. Träningen igår var bra. Bättre fart på ben och boll än på länge. Bådar gott känner jag. Det är väldigt peppat i laget och alla vill så otroligt mycket. Ibland har man bollen med sig och ibland springer man bara runt. Men det sista som lämnar en är benen så har man en badboll nere vi klubbladet kan man iallafall springa tills man dör. Det här kommer att bli bra tror jag. Även lite stoppa pressarna på att Halle köpt en iphone och det ska bli fantastiskt kul att se hur denna pensionär tar sig ann den moderna tekniken. Inlärningsperioden där kan bli en pärs för hans dotter Emma som antagligen kommer ha jour 24/7 från och med nu. Är väl bara en tidsfråga innan gubben går bananas på Twitter.

För övrigt är det sjukstuga med stort S här på jobbet och jag känner liksom hur bacillerna kommer närmare och närmare precis som väggarna i en skräckfilm. Känns som att de liksom mobilierar sig just nu och kommer slå till med en jävla fart om jag inte lyckas finta bort dem. Tipzz på hur jag håller mig ifrån influensan? För varje dag som går är det någon ny klenis som sjukanmält sig och samtidigt känner jag att den där tjänstledigheten under slutspelet nog kanske inte var en så dum idé ändå. Peppar, peppar, ta i trä (och salt över axel och hela fadderullan) så känner jag mig pigg, frisk och glad och tackar mamma för att det inte var så knussligt att dricka utgången mjölk när man var liten och nu inte är så känslig mot basilusker och bakterier.
Tack mor.

Ikväll är det träning igen. Tidiga guldträningen. Längtar.

/Eva Didriksson #6