Djupa dalar, höga toppar...

Som att åka på känslornas berg- och dalbana. Allt mellan himmel och helvete i koncentrerad form under en kort period. Man vet inte riktigt hur ska man va, helst ville man nog inte va alls.

Enorm glädje. Adrenalin. Stolhet. Man andas den elektiska luften och känner hur man bara växer och blir starkare och starkare.

Enorm besvikelse. Frustration. Den fruktansvärt hopplösa känslan att man springer i vatten. Kommer inte nånstans. Oavsett vad man gör så går det inte.

Känslan att man har misslyckats. En stor lättnad att ingenting är slut än. Vi har en chans att göra om, göra bättre, rätta till våra fel och köra järnet. Tvekan om att det kan hända vad som helst. Lyckan att veta att det kan hända vad som helst.

Inre konflikter, en jäkla åskstorm när kallt och varmt slår mot varandra. En pytteliten människa som försöker reda ut och handplocka dom rätta tankar, dom rätta känslor, hitta styret och få skeppet i hamn.

Någonstans, långt inne, utanför stormets räckhåll, finns det ett litet röst, ett starkt röst, ett röst som kommer aldrig dö. Du vet vad du skall göra. Du vet vad är det som gäller. Du vet att du kan göra allt, allt och lite till, men inte mer. Du tror på det här. Du vet att du kan. Du lever för att få leva såna här stunder. Du är bäst när det gäller. Så länge du går ut och ger ditt allt, lägger hela ditt hjärta på spel och lämnar där ute, du har gjort ditt. Det är det du behöver göra. ALLT DU KAN. Inget mer, inget mindre. Allt. Och allt efter det, det är inte längre upp till dig. Det är upp till alla andra. Lita på att alla andra gör sitt allt. Lita på att alla andra vågar slå all in och kriga för det. Och det är först då man börjar kriga, när man kan förlora allt. Våga, det är den enda vägen.

Och varför inte? Vad har man att förlora? Allt kommer ta slut nån gång, solen kommer gå upp dagen efter oavsett resultatet. Men vore det skönt att ändå känna att du gav hela ditt hjärta, varenda lilla bit, och se till att inte behöva ångra sig efteråt? Det är väl oftast det man inte gör det man ångrar mest. Vilken lycka att ha den chansen att få göra om och spela en match till? Göra det man inte gjorde sist.

Det är bara gå ut och köra järnet. Våga. Lämna tvekan hem, ge dig själv chansen att vara den aboslut bästa du kan bli. Spela för dig själv, bevisa dig själv hur stor du kan va. Våga vara hjälten.

#70