Du vaknar på morgonen och inser att solen har gått upp samtidigt med dig. Fåglarna kvittrar, sista snön har smält bort, friska och varmare vindar blåser över Östersjön. Dagarna flyter förbi, och sakta men säkert blir dagarna längre, nätterna kortare. Naturen börjar vakna, staden fylls med bleka människor som njuter av solskenet. Och ett avlägsen studsande ljud vandrar någonstans i bakgrunden, ekar innanför ringmuren, sprider över havet som stormvindar.
Samtidigt nitton svartklädda tjejer är på väg mot Södervärnshallen som ikväll är tom och tyst. Knyta skorna, bygga sargen, samlas in i mitten, och göra dagens jobb, som alla andra dagarna hittills. Men vi vet. Snart. Snart är vi där. Vägen mot den stunden när slutsignalen skriker sista gång på söndagkväll, har varit fylld med svett, tårar, besvikelse, glädje, adrenalin och oändliga arbetstimmar. Stunden när slutspelsbubblan studsar till Södervärn och vi får kliva in den är den vi har längtat efter ett helt år. Snart…
Slutspel. Den härliga, intensiva och ahh så korta perioden man älskar mest. Allt är möjligt. Ingenting är omöjligt. Det finns inga säkra vinnare och helt plötsligt allt är öppet. Vem vågar glänsa? Vem vågar utmana sig själv och vara bäst när det gäller? Vem har den mentala styrkan som behövs göra den avgörande finten, ta det avgörande skottet, stå som stor segrare efter slutsignalen? Vem vågar bära ansvaret och hjälpa sitt lag vidare?
Ni kära läsare är hjärtligt välkomna att följa vår resa mot Malmö och den efterlängtade SM-guld. Dyka in i bubblan med oss, kom och fyll vår kära Södervärnshall, klä läktaren till gult och svart och välkomna våra motståndare till en kokande gryta. Var en del av upplevelse och bevittna storleken av Endre-hjärtan som slår under gula tröjor.
Forza Endre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar