Slutspel med Endre IF

Då var det onsdag igen. Känns bra förutom en satanshelvetesjävlaskitförkylning. Typ 55 timmar till kvartsfinal 3 mot KAIS Mora. Peppen börjar smyga sig på. Skön stämning i laget just nu. Endre känner sig lugna, trygga, säkra, harmoniska och odödliga. Man bara älskar den här bubblan. Vi vet vad vi kan och vi vet hur vi ska göra för att komma dit vi vill. Vi står liksom bara och trampar i startboxarna för att få slänga oss ut i Unihoc Arena. Energin, känslan och kriget som är i matcherna när vi och Mora möts är obetalbar. Jag tror att både vi och Mora kan skriva under på det oavsett vilket lag som vinner och tar sig vidare till semifinal. Det är inte direkt några sömniga tillställningar vi bjuder på. Både Endre och KAIS Mora känns som två lag och klubbar med lite samma aura runt sig. Det finns ett stort intresse på orten, föreningarna är fyllda med brinnande eldsjälar, engagemang och bra drag runt matcherna. Dessutom finns det en stor portion själ i båda klubbarna som använder sitt klubbhjärta för att ta sig uppåt och framåt. Spelarna i båda lagen är trevliga och ödmjuka men när det väl gäller och allt ställs på sin spets är det ingen, absolut ingen som vill vika ner sig och det skulle säkerligen offras en och annan arm för att vinna. Vänner utanför planen men på planen är det ens värsta fiende. Det smäller i närkamperna och det är lite smågrinigt utan att gå överstyr. Båda lagen älskar att se det andra laget deppa över en förlust. KAIS Mora skulle älska att tysta vår vilda publik lika mycket som vi i Endre skulle älska att knycka en seger i Unihoch arena bara för att ingen annan tror att vi kan (tystnaden som skulle uppstå skulle vara den skönaste tystanden för båda lagen). Jag tror nog faktiskt att Endre-KAIS Mora är den perfekta slutspelsmatchen. Så är det. Vi klubbar det här och nu.

Eller vad säger ni Dalarna?

...........................................

Lyssna på den här. Gulltjej och gullkille med fin röst sjunger duett.


/Eva Didriksson #6