Jesus Christ Superstar säger jag bara. Vilken match, vilket tryck, vilken publik, vilket lag, vilken härlig kvartsfinalserie! Det blev inte 3-0 i matcher, inte heller 3-1. Nu har Endre bestämt sig för att inte ge sig i första taget. Som en jävla igel suger vi oss kvar i det här slutspelet. Mora tycker antagligen att vi är en sån där jobbig fluga som bara flyger runt, runt, dunsar lite mot fönstret när man ligger i sängen och för allt i världen inte vill gå upp men man blir tvungen och sen får man inte tag på skiten. Men det är ju roligt det här. Ikväll är allt roligt. Innebandy som vi hatade efter matchen i fredags kväll är nu världens mest underbara sport. Det är så det funkar. Man slits mellan himmel och helvete. Nu får vi lov att suga på det här några timmar till. Sen är det bara att glömma matchen som inte betyder ett skit. På fredag är det ny fight uppe i Mora och vi ska under veckan försöka klura ut hur vi löser det på bästa sätt. Femmte och avgörande matcher har man ju vunnit förr. Orkar inte riktigt analysera varför i vinner den här matchen. 7-3 speglar verkligen inte känslan ute på planen. Det var jämnare än så. Vi har dock en gyllene minut när vi får in ett gäng mål och det blir nog lite avgörande för sedan lyckas vi hålla undan. Vi sätter punkt där.
Tyvärr fick Sara Helin i KAIS Mora åka ambulans efter matchen. Jag hoppas verkligen att det inte är något allvarligt och att hon snart är på benen igen.
Jag är trött nu. Hörs då!
/Eva Didriksson #6
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar